nära döden

Ja det kan man väll säga...ska försöka berätta vad jag kommer ihåg och vill ni ha fler detaljer så får ni hojta till så får maken komma och förtydliga..
 
Det började för två dagar sen den 12/7, två dagar efter att vi kom hem. På fm så insåg vi att vädret  var riktigt behagligt och att barnen var rastlösa, så vi åkte in till stan för att köpa lite hundmat och för att sedan åka till Gustavsviks camping, de har en lekplats som är hur härlig som helst och allmänheten är välkommen.
Väl på campingen så slängde jag i mig lite mat och gick sedan in i ett servicehus för att amma lillplutten. Där säger jag till maken att jag fryser. Efter amningen så går vi ut till lekplatsen som ligger precis bredvid. Sitter på några hårda sittplatser och iaktar barnen när de leker. Efter ett tag så blir det bråk mellan barnen så att Ä2 vrider om Ä1s finger så vi väljer att åka hem. På vägen till bilen så tjaffsar Ä2 om att han vill spela minigolf NU!
 
Här slutar mina minnen av dagen...så detta är återberättat:
 
Jag slocknar direkt i bilen och Ä2 försökte väcka på mig varvid jag fräste ifrån och sa åt honom att låta mig sova. Jag bad även om att slippa åka och handla till middagen. Väl hemma går jag direkt till sängen och somnar om med klapprande tänder. Temp tas som visar 38.9 och fryser så jag skakar. I detta läge ringer maken till 1177 och rådfrågar dem.
 
Här tar nu maken över och skriver. 1177 i Örebro svarade inte pga åskväder så jag kopplades till Gävleborg. När jag sa att fru M inte kunde prata själv blev de sura och sa att jag skulle vänta tills åskvädret var över och ringa till 1177 i Örebro varefter de lade på.
Tack och lov är jag mera medicinskt tränad än att lita på dem, speciellt då jag ej fått säga vad det gällde. När jag tar ny temp på fru M är den på 39,1 och alla - jag menar ALLA varningsklockor i mig ringer. Detta ÄR allvarligt. Jag ringer avd 23(gyn) och får besked om att komma in direkt. Svärmor som var påväg från jobbet tog tack och lov med sig Ä1 och Ä2 och vi åkte bums.
På väg in var fru M ej kontaktbar men med mycket vilja fick jag liv i henne och hon gick in på avd. Väl där togs ny temp som var 39,1 den med, man tog även snabbsänka - CRP. Den visade sig vara på 90(normalt är under 7). Nu gick det undan. En läkare kom inom 10 min och undersökte fru M från topp till tå utan att direkt kunna säga varifrån febern kom. En sak var dock säker - det utvecklades snabbt och det var nödvändigt med inläggning för intravenöst antibiotika. I detta läge väljer svärmor att krångla och säga att jag ska hämta Ä1 och Ä2 för att de inte kan vara kvar längre - ett snabbt samtal till min far gjorde att han hämtade dem - jag är honom evigt tacksam!!
 
Tempen hann på 30 min öka ytterligare till 39,3, CRP smet upp i 100. Man tog alla slags odlingar man kunde komma på. Sen fick fru M två sorters antibiotika intravenöst samt Alvedon. Hon var helt utslagen vid det här laget. Men när första dosen antibiotika gått in och Alvedonen började få effekt började hon kvickna till lite - hon svettades massor och mumlade att hon verkligen inte ville bada bastu ;)
 
Efter någon timme var hon vaken, men trött och under natten och morgonen blev det mera Alvedon och antibiotika. På morgonen togs nya prover som visade på sjunkande CRP och vi fick gå hem på förmiddagen - men fru M ska äta två sorters antibiotika den närmaste veckan.
 
Men vad är det då som kan ha orsakat detta? Vi vet inte säkert men enligt vår kunskap om behandlingar och sjukdomsförlopp samt en läkarvän till fru M är det ganska sannolikt att detta var endometrit - barnsängsfeber. Troligen orsakad av en bakterie som är känd som grupp A streptococcer. Den är extremt aggresiv och mycket otrevlig. Hade vi lyssnat på 1177 och väntat någon timme....tanken svindlar men då hade jag nog varit änkeman nu - så agressiv och otäck är denna grupp av bakterier.

Kommentarer
Postat av: sofi

men herregud!

2012-07-14 @ 21:24:45
URL: http://soffiproppii.blogspot.se/
Postat av: Anna

Men fy! Nä, 1177 är inte att lita på i alla lägen... Himla tur att ni fick komma in!

2012-07-14 @ 21:42:32
URL: http://desenastetankarna.blogg.se
Postat av: Sommartjejen

å fy så otäckt!! Vilken tur din man var medicinskt kunnig jag hade nog inte ringt 1177 för lite feber utan bara trott det skulle gått över. TUR det ordnade sig så bra.
Hur blir det nu med lilleman,kan han ammas fast du äter så mycket mediciner? KRAM

Svar: anledningen till att han ringde 1177 var för att ta reda på vart vi skulle vända oss: förlossning,bb eller gyn. Annars hade han nog inte ringt alls. Hade jag varit hemma själv hade jag nog tagit alvedon och gått och lagt mig, dvs jag hade dött.. Jag är minst sagt tacksam för maken
fruM

2012-07-16 @ 09:04:27
URL: http://sommartjejen.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0