kampenomettmirakel

Det är riktigt illa. De har hittat cancer! En Tumör i njuren som är 4cm i diameter (typ nästan hela njuren), han har metastaser i ryggkotorna, bäcken och bröstkorgen. Prognosen är ju knappast god. Cancer som inte spritt sig går ju att behandla hyffsat, men detta kommer inte att gå. Han kommer få lindrande behandling och mycket smärtstillande..

Han gjorde ju en röntgen i början av sommaren pga sin spinalstenos (förslitning i ryggen) och då fanns ingenting konstigt där. Så det visar ju att det har gått himla fort och är alltså en riktigt ilsken sort...
Nu ska han operara bort delar eller hela njuren inom 4veckor och sen väntar strålning och cytostatika.

Min morfar är en väldigt stolt man och han kommer sätta stopp när han märker att det tar mer än det tar.  Han betyder så mycket för mig, känns som att min värld rasar samman.. Han FÅR INTE DÖ!! Han har varit den som ställt upp i vått och torrt oavsett vad jag gjort. Han har alltid trott på mig, att jag kommer fixa allt..

Träffade honom idag och han har erkänner att han inte är rädd för att dö och att han inte vill leva till vilket pris som helst, han är nöjd med sitt liv... Känns som att han gett upp redan nu...

Jag är självisk! JAG VILL HA HONOM KVAR!!!! HAN ÄR MIN!!!!